Idag skedde någonting som inte skett någon gång tidigare under de senaste fem tidsperioderna. Storleken av detta skede i kombination med min snällhet resulterar i att jag till och med ritar en bild för att ni ska förstå vad som har hänt:


MITT HÅR HAR BLIVIT KORTARE.

Nej, dina ögon är inte korrupta och du går inte heller på hallucinogener. Imorse skolkade jag från skolan i ett enkelt räkneligt antal timmar för att efter en kvart infinna mig hos frisörskan som skulle komma att fixa till min kalufs.

Själv är jag ganska nöjd. Det blev fint. Alla har dock klagat på att jag inte klippte mer. Vissa har har till och med visat förvåning över detta, något jag inte alls kan förstå då jag aldrig påstått att jag skulle avvara mer än mina slitna toppar.

Som avslutning vill jag göra er observanta om att detta är en bloggad händelse ur mitt liv, något som jag i min första blogpost sa inte skulle förekomma särskilt ofta. För att förkast alla fula kommande påståenden om dubbelmoral och dylikt, kommer jag framöver att kategorisera alla sådana här "inlägg", om man så vill kalla det, under rubriken "Tråkiga saker". Tji fick ni, era fjantar.